Ingela Bergdén

Efter två rent ut sagt fruktansvärda veckor vågar jag nog ändå se ljuset i tunneln. Jag har aldrig varit så sjuk innan. Den första veckan har jag knappt något minne av och den senare har varit kantad med läkarbesök och provtagningar nästintill varje dag, flera gånger per dag. Men mitt i all bedrövelse så har jag fått en ordentlig skjuts neråt i viktkurvan så intet ont som inte för något gott med sig. Idag är första dagen som jag känner mig någorlunda ok. Har till och med kunnat gå upp för trappan till ovanvåningen utan att behöva lägga mig och vila och jag har fått brhålla maten de senaste dagarna. Jag ska ta tillfället i akt idag och gå en liten promenad i det fantastiskt fina höstvädret. Håll tummarna åt mig att det vänder uppåt på riktigt nu och att jag blir frisk snart! Kram allihopa!