Positivt är i varje fall att det går fort att komma upp igen till skillnad från hur det var för några månader sedan. Nu när jag faktiskt börjar mår lite bättre så blir det så svårt att dra i nödbromsen när jag mår bra. Balansen är det svåraste. Men nu känns det i alla fall inte alldeles nattsvart och omöjligt längre.
Ni som har varit där jag är förstår precis vad jag menar, och ni andra, ni kommer aldrig att förstå, inte förrens ni själv hamnar där. Vilket jag inte önskar någon någonsin.
Kärlek och positivitet till Er alla idag!
Här hemma kör vi sjukstuga med feber, snoriga näsor och rossliga halsar på tre av fem familjemedlemmar. Vi varvar vila med hemskola och mys i soffan.
Samma här, feberkram 🤑