Försöker förtvivlat...

Kämpar &  kämpar men inte fan syns det något på vågen!
Tränar & äter som man ska men det händer ingenting. Det är bara till att kämpa på och hoppas på att det släpper snart, eller hur?!

En tur i stadens butiker igår resulterade i några fynd och det är ju bara att gilla läget och köpa den storlek som passar nu. Har hela garderoben full med både för små och för stora kläder men ingenting som passar så det blev två blusar och den här tröjan...

Efter min lilla shoppingrunda så hämtade jag Anna på skolan och då fröken Helen berättade att Anna klagat över nack-& ryggont så gick jag med Anna till skolsköterskan.  Det var tur att vi gick dit för efterundersökningar och mätningar så fick vi beskedet att lilla gumman har Skolios....och hon har gått ner för mycket på sin viktkurva. 

 Allt bara snurrade när jag kom hem och panikångesten tog över totalt. Tur att jag har mediciner hemma och att barnen är väl införstådda i min sjukdom. 
Graderna på Annas rygg  kommer att följas noga av skolsköterskan och skolläkaren framöver och efter sommarlovet blir det fler undersökningar...men det kommer att gå bra, det måste det göra!

Kram till Er alla! Ta vara på dagen!

Kommentarer :

#1: Helen

Det är tråkigt när man kämpar och inget händer på vågen men jag tycker att du är fin som du är :)
Men du oj vad jobbigt att få veta något sådant . Är det det du har ? Stackars liten , hoppas att hon inte kommer må så dåligt av det .
Kram

Svar: Tack för fina och tröstande ord. Ser fram emot att träffa dig irl :) Jenny pratar så gott om dig. Tyvärr så kan jag inte komma på 40-års festen nästa helg men vi ses kanske på något event eller någon camping :)
Mamma ia

skriven
#2: Tessan

Du är fin som du är! Glöm inte det. Att röra på sig är ju bra, och äta rätt.. Men det viktigaste är ju att man mår bra. Få äta gott :). .. Och att man känner sig piggare. Då är man på rätt väg. Jag har börjat smått med att gå 30min varje dag.. Alltid något...

Att få ett sådant besked måste var tufft. :( ... Hoppas det går bra.

Styrkekramar!
Tessan

Svar: Tack för fina ord vännen! Längtar tills vi ses :)
Mamma ia

skriven
#3: Martina

Känner igen det där! Jag gick ner 12 kilo mellan augusti och mitten på januari sedan stod det still. Nu lagom när jag förlikat mig med tanken (eller ja för mig har ju aldrig vikten varit av vikt så att säga) på att kroppen nog hittat sin trivselvikt så vägde jag mig i morse pga ett läkarbesök och har plötsligt tappat 1 kilo till.
Det händer när det händer liksom, kroppen gör som den själv vill :-)

Svar: Jag måste nog ha lite tålamod :)
Mamma ia

skriven
#4: Anonym

Oj då! Ha du vet ju vilket helvete Julia haft med korsett och tillslut operation. Hon gör sin 3:e operation nu i april, där de får ta it stag som skaver. Jävla skit det där. Det behöver ju inte bli så allvarligt. Skoliosen jan ju avstanna också. Det gjorde den ju för Therese. Bra att det följs upp. Kram vännen!!

Svar: Tack Camilla! Kram tillbaka
Mamma ia

skriven
#5: Tommy

Sv: DU är fin som du är!

Ja visst är det helt underbart att höra regnet smattra mot husvagnen, konstigt det där, det är väl enda gången jag gillar regnet.. haha!

Svar: Tack fina Tommy!
Mamma ia

skriven

Kommentera inlägget här :