Ingela Bergdén

Hej Allihopa!
Tack för att ni alla är så omtänksamma & snälla!

Jag tänkte berätta lite om vad som har hänt den senaste veckan.

I tisdags förra veckan åkte vi in till barnakuten på Drottning Silvias barnsjukhus.
Efter bara en timmes väntan fick vi träffa en väldigt trevlig läkare som tittade på Arvid. Observera, Tittade!
Han konstaterade att lillkillen hade öroninflammation på höger öra & en halsinfektion, han lyssnade även på lungorna som hördes helt ok. Vi fick Kåvepenin utskrivet & fick åka hem.
Arvid hade då haft feber till & från i en vecka & närmare 40 graders feber sedan söndagen & han hade varken ätit eller druckit sedan dess.

Väl hemma var det ju helt omöjligt att få i honom Kåvepeninet som han skulle ha två gångerom dagen i fem dagar.
Han spottade eller kräktes ut det direkt han fått det.
Så febern gick inte ner utan snarare eskalerade trots febernedsättande & på torsdagen kissade han till och med blod.
Då var det åter dags att åka in till akuten.

Denna gången var det massor med sjuka barn i väntrummet & totalt var vi där i en fem-sex timmar.
När vi äntligen fick träffa läkaren så gjorde de i varje fall mer än bara tittade på Arvid!
Det togs en massa prover &  han röntgades.
För att ge ett exempel på hur dålig Arvid var så var hans snabbsänka, som ska ligga på under åtta, uppe i 219!
Ja, jag skrev rätt, snabb sänkan låg på 219 & vi blev ändå hemskickade igen! Helt otroligt!
Denna gång med ytterligare en diagnos, lunginflammation, & igen Kåvepenin utskrrivet.
Nu skulle det tas tre gånger om dagen i tio dagar. Ni kan ju gissa hur det gick!
Vi fick även rekommendationen att mata honom med soppa!
Soppa! Ungen har inte fått i sig något sedan söndagen & vi ska ge honom soppa!
Gissa om jag var i upplösningstillstånd i bilen på väg hem....igen.

Detta var alltså på torsdag kvällen & det verkade som om Arvid blev lite bättre.
Febern gick ner & han orkade leka lite, vi fick till och med i honom två teskedar gröt på fredagen!
Anna var bjuden på kalas hos Elin på lördagen & hon & jag gick hemifrån vid 12.30.
Anders hade precis lagt Arvid då så allt var frid & fröjd.
Kalaset var så roligt så vi stannade några timmar extra och var inte hemma förrens vid 16.30.
Arvid hade precis vaknat då, återigen med över 40 graders feber. Vi satte genast in febernedsättande
men då det inte hjälpte så ringde jag sjukvårdsupplysningen som sa att vi genast skulle åka in.

Återigen samma procedur som innan, fullt med sjuka barn, lång väntan, en massa prover men till slut
efter sex timmar och en helt underbar sköterska & läkare så blev vi inlagda på akutavdelning 330!
De kunde inte fatta att vi blivit hemskickade på torsdagen.
Antibiotika sattes in intravenöst på Arvid, inhalering gjordes tre gånger per natt & en massa prover togs igen
& under tiden hade jag blivit smittad av alla sjuka små raringar på akuten!
Det är inte alls kul att ligga på akutavdelning med sin sjuka tiomånaders bäbis & själv ha vinterkräksjuka!

Efter tre dagar på avdelning 330 så fick vi åka hem!

Arvid till synes rejält mycket bättre & jag fortfarande kräksjuk!

Arvid blir bättre & bättre för varje dag som går & jag, jag har gått ner fyra kilo sen i lördags!
Jag vill ge en stor eloge till alla som arbetar på Avdelning 330!
Ni är helt fantastiska!
Tack alla vänner för er tröst & ert stöd!

Kramar i massor